Efter fikat skulle jag och madame terror ut i motionsspåret och gå. Jag pysslar lite med mina berömda broddar och hon konstaterar att dom verkade bra smidiga.
Direkt när hon kommer ut på 2:a trappsteget så flyger hennes fötter upp i luften och hon landar med ett brak i betongtrappan. Hon studsar upp med kroppen och landar med huvudet i kanten på trappan.
Där har jag redan tappat alla koncept och skriker rätt ut.
Jag får upp madame terror och hon är helt grå i ansiktet och mumlar om att gå i skogen.
- Aldrig att jag går ut i skogen med dig, du måste till akuten, säger jag.
Hon försöker att skärpa till sig för att kunna ta sig på promenaden, men jag vägrar. Hon börjar må illa och ser jäkligt risig ut.
Så nu vi har tillbringat hela dagen på akuten.
När hon ligger där på britsen så säger hon.
- Mamma har alltid sagt att man ska vara hel och ren under, ifall man hamnar på sjukan och här ligger jag skunkig som fan, för vi skulle ju bara ut och gå.
Ja så kan det gå när man inte hunnit duscha på morgonen.
